När jag kom hem från Palma höll jag på att hamna i "vad-är-meningen-med-mitt-liv"-träsket.
Hade inget jobb att komma tillbaka till, tonåringarna tittade knappt upp när jag hälsade på dem efter en veckas frånvaro, i köket luktade det surt gammalt kaffe, jag hade inte fått någon post, jag har inga rutiner, ingenstans att gå.
Sen sov jag gott i ett par nätter, blev påmind om att jag har flera nära och kära, insåg att posten bara fastnat på postkontoret, fick matkassen packad av biträdet i SIWA, tog tag i mina projekt och började känna att jag kanske ändå får tiden att gå.
(Läs: vart i helsike går tiden?)
Ah, du kära problemlösning och flow!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar