tisdag 10 oktober 2017

Jinxmamman

Vardagskaoset.


Meddelade under helgen mina söner att jag är på stugan natten mellan måndag och tisdag och att de kan välja om de stannar hos sin far eller bor hos mig. De dök båda upp under måndagen. Den äldre hade en plastkasse med mat med sig och i den yngres hand stack jag en tjugolapp ("Go buy yourself something nice") innan jag åkte iväg.


Imorse sjöng jag i bilen på väg till kontoret och skröt högjlutt inför kollegorna över hur ansvarstagande och självständig min femtonåring blivit. Hemma ikväll möttes jag av en Skypegastande och rufsig yngling iklädd mjukisbyxor. På frågan om han alls varit i skolan svarade han först att de hade sportdag och att han därför var klädd som han var och senare att han börjat först tio men nog hunnit i tid. Till sist berättade han att han försovit sig och stannat hemma. Sanningen kan läsaren gissa sig till.

"Du jinxade det när du skröt", sa han med en axelryckning.

Artonåringen å sin sida klädde sig i min keps och redogjorde nonchalant för boxningsmatchen han och en kompis haft på stugan förra fredagen iklädd full boxningsmundering - ingen aning var de fått tag på denna. Detaljerade beskrivningar om hur han boxat sin kompis i kanvesen (eller vad det nu kan tänkas heta på svenska) följde. 



Vissa sanningar hör man hellre efter än före, andra hör man helst inte alls.

Mellan varven hann jag med en timme på gymet, en annan i bastun och en tredje bland tonåringar och fiskpinnar och potatismos inkluderande förberedelser och efterstädning.

Och nu, klockan elva, ska det plötsligt ordnas körkortsfotografier och Londonbiljetter och USB stickor och fan och hans mormor. När barnen var två och fyra kunde man trycka i dem potatismos och fiskpinnar klockan fem och lägga dem klockan åtta. Nuförtiden tar dagarna aldrig slut och jag har inte en blekblå aning om vem som bor här när.

Vem ska ordna vårt byke?